En kvinna håller sig för magen med en obehaglig blick i ansiktet

En kvinna håller sig för magen med en obehaglig blick i ansiktet

Gastrointestinala symtom kan vara det enda beviset på COVID-19-coronavirus i en viss undergrupp av fall, har forskare funnit.

En undergrupp av patienter kan ha matsmältningssymptom, såsom diarré, som enda symptom på COVID-19, med eller utan att någonsin utveckla respiratoriska symtom eller till och med feber, rapporterade Xiaohua Hou, MD, PhD, från Huazhong University of Science and Technology i Wuhan, Kina, och kollegor.

Jämfört med patienter med enbart respiratoriska symtom var de med matsmältningssymtom mer benägna att testa positivt för COVID-19 i sin avföring och hade en längre fördröjning tills viruset försvann, skrev författarna i ett förtryck som publicerades i American Journal of Gastroenterology.

För övrigt drog de slutsatsen att när patienter endast uppvisar nytillkomna gastrointestinala symtom och är i kontakt med ett COVID-19-fall kan det vara rimligt att testa dem för viruset, även om de inte har feber eller luftvägssymtom.

”Den här studien är viktig eftersom den representerar de 80 % eller mer av patienterna som inte har allvarlig eller kritisk sjukdom. Detta handlar om det vanligare scenariot med människor i samhället som kämpar för att ta reda på om de kan ha COVID-19 på grund av nytillkommen diarré, illamående eller kräkningar”, säger Brennan M.R. Spiegel, MD, journalens medredaktör, i ett uttalande.

GI-symptom har förknippats med COVID-19-infektion, liksom med SARS, även om de tycktes vara isolerade till ett litet underavsnitt av patienterna.

Experter har dock uppmanat gastroenterologer att överväga COVID-19 i en differentialdiagnos när en patient presenterar sig med både respiratoriska och GI-symptom. Dessa data verkar gå längre än så och säger att COVID-19 bör misstänkas vid gastrointestinala symtom i avsaknad av respiratoriska symtom.

”Eftersom COVID-19-testning till stor del har fokuserat på patienter med respiratoriska symtom – inte mag- och tarmsymptom – är det möjligt att det finns en stor kohort av odiagnostiserade patienter med sjukdom av låg svårighetsgrad, men med mag- och tarmsymptom, som till exempel diarré, som utan att veta om det sprider viruset”, skrev Hou och kollegor.

De undersökte data från 206 patienter från ett enda sjukhus, inklusive 48 som endast presenterade ett matsmältningssymptom (diarré, illamående, kräkningar), 69 som presenterade både matsmältnings- och luftvägssymptom och 89 med enbart luftvägssymptom. Patienterna hade en medelålder på 62 år och 56 % var kvinnor. Intressant nog var det vanligare att gruppen med digestiva och respiratoriska symtom rapporterade andfåddhet, trötthet och muskelvärk jämfört med gruppen med enbart respiratoriska symtom.

I gruppen som hade gastrointestinala symtom hade 67 personer diarré, med en genomsnittlig varaktighet på över 5 dagar och en frekvens på cirka fyra tarmrörelser per dag. De noterade samtidig feber hos 62 % av patienterna med ett digestivt symtom, vilket innebär att nästan 40 % inte hade feber.

Det genomsnittliga intervallet från symtomdebut och viral clearance i alla grupper var 38 dagar, med en genomsnittlig sjukhusvistelse på cirka 24 dagar. Den totala tiden mellan symtomdebut och viral eliminering var dock betydligt längre i gruppen med enbart matsmältningssymtom och gruppen med matsmältningssymtom och respiratoriska symtom jämfört med gruppen med enbart respiratoriska symtom (40,9 vs 42,0 vs 33,5 dagar, respektive, P<0,001).

På samma sätt fann Hou och kollegor att patienter som hade RNA från coronaviruset i avföringen hade en betydligt längre tid till viral eliminering än patienter som testades negativt i avföringen (44,2 vs 33,7 dagar, P=0,003). Inte överraskande var det mer sannolikt att de med matsmältningssymptom hade virus i avföringen.

”Det längre sjukdomsförloppet hos patienter med matsmältningssymptom kan återspegla en högre virusbörda hos dessa patienter i jämförelse med dem som endast har respiratoriska symtom”, skrev de.

Begränsningar av data inkluderar liten urvalsstorlek, oförmåga att utföra korrelationer mellan fekalt virus-RNA och allvarlighetsgraden av matsmältningssymptom, och det faktum att studien inte bekräftar att viralpartiklar i avföringen är smittsamma och kapabla att överföra sjukdom. Ytterligare forskning behövs för att fastställa om COVID-19 kan spridas via den fekal-orala vägen.

Offentliggöranden

Studien stöddes av bidrag till nya coronavirus pneumoni nödsituations- och teknikprojekt från vetenskaps- och teknikdepartementet i Hubei-provinsen, Wuhan, Kina, Kinas nationella naturvetenskapliga stiftelse och internationella (regionala) samarbets- och utbytesprojekt (ICE) från Kinas nationella naturvetenskapliga stiftelse.

Hou och medförfattare avslöjade inga relevanta relationer med industrin.

Primär källa

American Journal of Gastroenterology

Källreferens: Han C, et al ”Digestive Symptoms in COVID-19 Patients with Mild Disease Severity: Clinical Presentation, Stool Viral RNA Testing, and Outcomes” Am J Gastroenterol 2020.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.